La solidarité féminine de Paris

La solidarité féminine de Paris

About

This page is about random persons, their encounter with Frenchness and the sistership of Paris.

En svensk vampyr på franskamerikanska

CulturePosted by Andreas Jangmo 16 Oct, 2010 11:10:36
Det är med skräckblandad förtjusning som man beger sig till biografen en tisdagkväll för att se vad ett gäng filmmakare från USA gjort med John Ajvide Lindqvists storsäljare “Låt den rätte komma in”. Aptitretaren har som vanligt visat de mest våldsamma delarna med den som vanligt djupt maskulina kommentatorrösten. Att den dessutom är dubbad till franska gör ju det hela till en dubbel utmaning eftersom en dålig dubbning knappast kan göra en dålig film bättre.

För en som ännu inte sett den svenska versionen är den dock överraskande bra. Till och med dubbningen går att glömma bort, till viss del kanske för att dialogen är enkel, vilket dock inte är en nackdel i sig. Omgivningarna känns i mångt och mycket väldigt nordiska och träffsäkra, säkerligen tack vare två svenska producenter, med ett tunt lager snö som har svept in höghus, lekplatser och även människor i en betydelse. Det är trots allt en underliggande mening en berättelse om utanförskap socialt förfall i det ytliga välståndet och hur det kan förena på ett väldigt absurdt sätt.

Men när våldet ska skildras tappar filmen genast den tråden och gör allt för att skrämmas. Det blir en aning fånigt; på ena sidan ska en djup ondska – dock ingen ondska i någon meningsfull betydelse då en vampyr inte kan vara annat än just en vampyr - skildras på ett väldigt varmt och mänskligt vis och i nästa stund förpassas samma person till det mest brutala på ett väldigt estetiskt vis. Det ska tryckas upp i ansiktet på åskådaren, skapa skräck för skräckens skull (och plånboken kan man ana) för att sedan återvända till det rent sociala. Det blir en blandning av zombieslakt och ungdomsångest, vilket inte gärna förenar sig hand i hand.

Men ändå, det väsentliga i filmen är klart värt beröm!

« Previous