La solidarité féminine de Paris

La solidarité féminine de Paris

About

This page is about random persons, their encounter with Frenchness and the sistership of Paris.

Hur många '100 trappor' finns det?

CulturePosted by Andreas Jangmo 26 Dec, 2010 16:00:52
Att lämna Paris för Bankeryd väcker alltid en del gamla minnen... När jag var liten och växte upp, i den här numera lite kända hålan tack personligheter som Cardigans-Nina och KD-ledaren Göran Hägglund, hade vi en mängd namn på olika platser runt om i orten som vi av olika anledningar besökte. '100 trappor' var en populär passage i en löprunda för att ta ett exempel. Det var dock inte 100 trappsteg, utan 106 (eller 107? eller var det 105?) och man sprang där upp och ner, upp och ner för att plåga sig en aning extra (och förhoppningsvis bli lite mer Hulklik).

Andra namn, mer relaterade till vårt fiskeintresse kring Attarpsdammen var: Enen, Dammfästet, Attarpsbadet, Turkudden, Stranden, Utloppet, Gäddudden och Stranden. Varför de bar de namnen säger sig ganska mycket självt, Gäddudden var till exempel bra om man ville fiska gädda. Turkudden sticker dock ut och är värt en egen paragraf.

Namnet kommer från den tiden då Bankeryd hade en flyktingförläggning och just den här platsen var väldigt populär bland dessa flyktingar som dock inte oväntat inte var turkar. Namnet satte sig inte på grund av deras ursprung, utan deras karakteristiska sätt att fiska på vilket dessutom verkade vara något av en familjeangelägenhet. De var vänliga och stod gärna till hands för att ge råd och dela med sig av betet. Dock var vårt mål med fisket inte riktigt det samma. De tog upp precis allt de fick, saknade fiskekort och följde inga regler över huvud taget, vilket man kan anta berodde på att de inte hade hunnit bli integrerade i det svenska samhället. Vi fiskade med lintjocklekar som höll för en fisk på 3-4 kg (medelvikten i sjön kanske låg på kilot). De fiskade med linor som skulle kunna dra upp en 20 kilos torsk ur Atlanten utan svårigheter. Därav var det bara att veva och låta fisken hänga på släp och dra upp den på land. De hade också en ”fångstkarl” som sprang ner i vattnet och tog tag i linan och lyfte upp fisen när det var dags. Vi tröttade med stor nervositet ut fisken och försökte i hög utsträckning att kroka av den redan i vattnet eftersom målet var själva kampen och fångsten i sig. De kunde för övrigt inte förstå hur fan vi kunde vilja släppa tillbaka den då den ju var så god att äta. (Vissa kanske får för sig att det skulle ha med deras ursprung att göra, men erfarenheten visar att det är ett ganska vanligt synsätt, att få mat på bordet, bland gamla svenska gubbar också.)

När flyktingförläggningen försvann, försvann också dessa personer, men namnet lever kvar i vår krets fortfarande, liksom många andra namn. Dock framstår Dammen nu för tiden som en rätt död plats, till och med fiskeklubben som hade hand om den tycks ha övergivit den, och man kan misstänka att diverse digitala medier tagit över mycket av underhållningen. Så då kommer dessa namn att få sin begravning så småningom, som så många andra. De uppstod i en social interaktion under en tidsperiod en viss grupp delade ett intresse och när intresset ändras får nya platser namn.

Men vilka namn? Namngivandet var en bieffekt av en aktivitet som endast var en intern angelägenhet. Det ligger nära till hands att spekulera i hur namngivandet sker i mer urbana sammanhang där kommersen är inblandad i att bereda utrymmet. För när de sociala aktiviteterna sker på platser skapade av företag eller det offentliga i sina egna syften försvinner ofta denna namngivning; det blir mer öknamn på redan tilldelade namn, ungefär som Lilla krogen i Jönköping kallades för Lilla kriget på grund av att den var associerad med bråk. Enligt god marknadsföring söker också desssa aktörer att definiera sig själva på ett sätt som sprider sig i folkmun, de vill skapa sig själva på samma sätt som en individ vill bli sedd på ett visst sätt, vara den där personen.

Det framstår som att utrymmet för framväxandet av dessa namn minskar. Oavsett om det är offentliga eller privata intressen som står som adressat är det alltid en plan i bakgrunden om hur en plats ska uppfattas och användas. Det privata och offentliga utreder grundligt i förväg och samlar in synpunkter från allmänheten innan några investeringar görs. Dammen var i grund och botten en skapad plats, men dess användning och hur den skulle uppfattas var det inte. Det skiljer sig från digitala miljöer där det mesta är tänkt att användas på ett visst sätt och används det på ett annat sätt är olika intressen snabba att ta över ägarskapet. Det kan tänkas att det har med framväxten av fler och snabbare kommunikationskanaler att göra; de flesta aktiviteter inom en sfär som krymper i takt med att omvärlden tränger sig på och upptäckandet sker genom dessa redan etablerade kanaler.

Så för att summera; kanske är det så att världen krymper på mer än ett sätt?

Så vi spinner vidare på det och ger ett julmusikaliskt tips: Glasvegas EP A snowflake fell är något av det inslag som får julglittret att bli alldeles suddigt!


Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.